Glömde skriva om invägningen i måndags. 97,3 kg väger jag nu, ingen kanonnedgång den veckan alltså, men det är helt okej ändå. Så länge det går nedåt, så är jag faktiskt nöjd. Och som jag sagt hela tiden, man kommer alltid att ha dåliga veckor, så är det bara. Det är bara att hålla ut.

Nu befinner jag mig i Stockholm hemma hos min mor, hälsar på här och kommer stanna i en vecka till ungefär. Jag tränar hemma i Hallstahammar på Always Fitness 24, som också finns här i Haninge där mamma bor. Enligt hemsidan fungerar medlemskortet på alla gym. Tror ni att jag kom in på anläggningen här i Haninge imorse eller? Nej. Jag blev jättearg, men bestämde mig för att gå hem och träna Zumba Power i en halvtimme, och sen Zumba abs, buns & thighs i en halvtimme, och tänkte gå tillbaka till gymmet sen när det sitter någon i receptionen och kolla varför jag inte kom in. 

Förresten, så är det många vänner och bekanta som frågar om tips, hur jag äter och tränar och så vidare, så tänkte eventuellt börja skriva några sådana inlägg ibland där jag beskriver vad det är jag gjort/gör och vad jag har för mål och tips etc. Observera dock att jag absolut inte är någon expert på ämnet, jag är snarare kanske väldigt okunnig, och att olika saker fungerar på olika personer, så det som fungerar för mig kanske inte alls fungerar på dig.

Idag kom halsbandet hem som jag beställde för en månad sedan, det är riktigt fint! Totalnöjd!

Tänkte bara tipsa om lite musik som jag tycker är härlig att lyssna på när det är så här fint vårväder, börjar idag med en låt som jag nyligen hittat, den finns också på Spotify. Det är en låt som heter Dansa Pausa, och är riktigt härlig! Panetoz är ett band som kommer från min hemort, Haninge, och som jag faktiskt trots det bara har sett uppträda en gång, då jag jobbade på invigningen av Ungdomens hus Lakeside. Riktigt härligt gäng! Här hittar ni lite information om Panetoz för er som vill veta lite mer.

Idag är det måndag, och det betyder invägning som vanligt. Känns som om det är lite Biggest Loser Hallstahammar Edition. Men dagens invägning var en milstolpe! 97,8 kg stod vågen på, och det betyder att jag nu har gått ner 10 kg på lite mindre än 2 månader. 

Det känns bra att se siffrorna på vågen, men jag vet att jag har en lång väg kvar, och det kommer att bli svårare och svårare, dock hoppas jag på att kunna gå ner 20 kg till innan Rhodosresan i augusti, och det borde jag klara av. Det gäller bara att inte tappa motivationen på vägen någonstans.

Igår var vi bjudna på dop för lilla Saga. Allting var jättefint, Linn sjöng "Livet i min famn" och tårarna var inte långt borta (jag är så blödig, haha). Helt plötsligt var det ett överraskningsbröllop också, precis som mina föräldrar hade en gång i tiden, Linn sjöng "Det vackraste", och jag satt och snyftade på bänken samtidigt som jag försökte hålla kameran still. Jättevackert alltihop, och jag gick därifrån med en alldeles bubblig känsla i kroppen.

Grattis till Sebastian Möller, Simone Möller och Saga Möller.

Han kommer och spelar i Västerås på min födelsedag, 30 augusti. Någon som är sugen?

Imorse när jag ställde mig på vågen fick jag lite ångest, för vikten räckte inte för att jag skulle klara av invägningen idag, vilket var ganska väntat med tanke på viktnedgången på 2,6 kg förra veckan, så var det rätt väntat att den här veckan skulle vara dålig. Imorse när jag vägde mig visade siffrorna 99,5 kg, vilket är 0,5 kg mer än förra veckans invägning.

Så jag bestämde mig för att äta en portion havregrynsgröt, dricka en kopp grönt té med citron för förbränningen och bege mig ut på en långpromenad och se om det kunde hjälpa. Marcus ville följa med mig, och utmanade mig på en helvetespromenad till Strömsholm och tillbaka, alltså en promenad på 2 mil. När vi kom hem gick jag direkt över till Charles och Nela för att väga in mig, och vågen visade 98,4 kg. Jag klarade alltså invägningen, och hade gått ner 1,1 kg under dagen. 

Jag hoppas att den här veckans viktnedgång går mycket lättare eftersom jag kan börja träna ordentligt igen efter att jag varit förkyld, för jag har så fruktansvärt ont i ben, rumpa, höfter och lår nu. Easytone-skor + 2 mils promenad är ingenting jag kommer att testa igen.

Under sista året på gymnasiet blev jag sjuk, som många av er vet, och rasade i vikt. Jag var 4 kg från min "målvikt" (som inte var någon målvikt egentligen då) innan jag blev frisk, trillade tillbaka på gamla banor och gick upp allting igen. Det var 18 kg jag gick ner, och jag gick upp ännu mer. För ett tag sedan fick jag nog, och bestämde mig för att tänka om. För även om jag inte har något problem riktigt mer hur jag ser ut nu, så vet jag att jag skulle vara så mycket nöjdare om jag låg på normalvikt, och inte övervikt.

Jag skaffade mig ett gymkort, jag la om kosten och började tänka på vad jag stoppar i mig helt enkelt. Och det har fungerat. Nu har jag varit väldigt mycket sjuk, så motionen har inte fungerat riktigt som den ska ännu, men det är på gång. 

Jag bestämde mig egentligen redan från början för att inte skämmas över min vikt. Jag väger mig inför ögonen på 3 andra personer varje måndag, och jag skäms inte. Så därför tänker jag heller inte skämmas över att jag startade den här resan nu för några veckor sedan på 107,8 kg. Siffror som jag verkligen inte ville få in i huvudet att de faktiskt stod där, så mycket har jag aldrig vägt innan. Gårdagens invägning visade 99,0 kg. En viktminskning på 8,8 kg totalt, varav 2,6 kg var den här veckan. Det första målet var att komma under tresiffrigt, och där är jag ju nu, det kändes allra viktigast för min hälsas skull. Den totala målvikten är 19 kg bort, siffror som inte alls känns omöjliga längre. Jag kan om jag vill, och det har jag ju bevisat. 

Jag skriver inte det här för att verka duktig, utan för att sätta press på mig själv. Att veta att andra vet, gör att jag kommer att få det så mycket svårare att slarva.

Eftersom jag är sjuk, så har jag inte så mycket att blogga om, men tänkte slänga upp lite bilder från min klasskompis Oskars inflyttningsfest i fredags. Trångt, mycket fint folk och jättebra!