Mina vänner brukar alltid säga att jag är den starkaste personen de känner, har fått höra det i många år. Igår läste jag igenom mina handskrivna dagböcker, som jag skrivit i sedan jag var 7 år. Det är 11 år av mitt liv, nedskrivet. För att inte tala om mina dagböcker på internet, så som bilddagboken som jag använde mig mycket av 2007-2009. Och när jag läste igenom allt det jag har skrivit, så såg jag ingen stark person. Jag såg en livskamp, och ingenting mer. Är man verkligen stark när man bara gör det man måste för att överleva?